Torstigste Bröder,
kom lät oss ta en tur
till de Bacchi tempel,
par exempel:
Gillet vid torget?
Bortsprängt kvarter!
Lönar ej att vila
vid den källaren mer.

Mowitz, stöt ditt horn!
Håll om penningpungsan,
undvik Kungsan!
Nattfjäriln vingad
yr kring sitt bloss.
Krögarfar på Riche,
han är för dyr för oss.

Län mig din plunt,
jag kommer från Systemet.
Twi pokker strunt!
Den knodden äska leg’timation!
Ingen pardon!
Blås Mowitz! Ack ja,
förrn vi alla anar tillhör vi Länkarna!

Torstigste Bröder,
Kungsgatan blank och rik,
som en stig bland lundar
täckt sig rundar.
Där Rigolettos
stolta fasad
sprider små neoner
över kaleschers rad!

Tutom raggarhorn!
Märk hur kromet lockar!
Raggarn plockar
bland de nymfetter,
yppiga små,
som i mogna klasar
runt ekipagen stå.

Ambassadeur,
där tinglar varietéter!
Hellre vi hör
oss själva sjunga: Klang och Gutår!
Skåden, en mjölkbar!
Mollberg – O ve –
(han) som en skygglapp fäller
sin peruk på sne.

Dunder och skratt!
Si, Sturekantarellen
välver sin hatt
kring ännu två små skumma krypin:
Bågen och Hofet,
spritfritt! Fy fan!
Dammig är min strupa,
torr var Bacchi kran!


Pass på vid övergångsfyren!
Seså, grön lykta! Stadigt nu!
Kostar det på, Mollberg?
Undan ur vägen korvnasare, skoputsare,
statstjänstemän och TV-regissörer!
Släpp fram Mowitz med valthornet!
Seså, skuffas lagom! Slå’n på truten!
Tig kärring! Pardon, ma Chère!
Hjälp upp trinda gubben på mopeden!
Mollberg, gör inte av med lapplisan
i gröna nürnbergerkappan!
Kurage, du gamle kolportör, tre vitten för en Express!
Var gives fluidum?
Frilige, mine Bröder! Letom krogenom!
Följom annonsenom i spaltenom på nöjessidenom!
La Ronde! Papagallo! Maritim! Zum Alten Brunnen!
Puerta Del Este! Zanzibar, Parioli, Ravioli, Nizza, Pizza!
Mine Bröder: Ären vi månn icke i Sverige?
Tennisrestaurangen! Va bah! Fredman! Nattklubb!
Ulla Winbladh! Konditori!
Quelle Messaliance!!!

Torstigste Bröder,
kom, vänden staden rygg!
Må oss Djurgårn sköna
bättre löna!
Fram över bron, att
hyfsa vårt rus!
Mutter Saras Lindgård
Blänker av rödaste ljus.

Klockan klämtar tolv!
Ingen mor på Hyllan
borgar fyllan.
Mitt mot Blå Porten,
uthyrd privat,
Cerberus på Backen
visar oss handens flat!

Nykter och blek,
av Bachus övergiven,
under en ek
som skönt krumbuktar slår jag mig ned.
Just där Förgät-mig-ejerna gro
på det stolta mull som
en gång var Bellmansro.