Hör!
Bort i parken konserterar
Sorglösa Brunns oktett
Tonerna vitt och brett
klingar från lilla paviljongen.
Åtta feta gubbar,
alla röda som oxkotlett,
under möda och svett,
tutar horn och klarinett
och esskornett.

Se den flotte dirigenten
Extra vagant och trind!
Smekt av basunens vind
fladdrar den vackra polisongen.
Hör musiken studsa
från tribunen en munter stunn
både klatschig och klar,
i en rivande fanfar
kring Sorglösa Brunn.

Vid den mörka tubans
dån lyfter parkens
alla duvor men en svan
Döv och van,
blir i dammen hela dan.
Taktbatongen till och från,
solens sken på pickelhuvor
tonerna klangerna!
Och så melodierna:
Det är äkta marscher från tyrolen,
det är alpens ros
och gamla Edelweiss,
Hopsassa och klitschen-klatsch
och Herzen-schmertz
och så repris på Edelweiss,
stup i ett, stup i ett.
Det är Jungfruns bön
och gamla Per och Anna,
och Mascangis ouvertyr till Vännen Fritz.
Dessemellan är det vals
och strutspolkett av allra sista wienerschnitts,
stup i ett, stup i ett!

Men-

Redan hägrar första pausen,
som efterlängtad lön.
Dagen är varm och skön,
punschen står immig i flacongen,
och musiken, även om den därefter klingar tunn har en viss karaktär som ger särskild atmosfär åt Sorglösa Brunn.