Vi lossa bananas i Göteborg
och styra Atlanten förutan sorg,
men strax därpå: Titta himmel grå,
vi flyta på vågen som tomma korg.
Det komma en vind, putta till oss hit,
det komma en till, putta till oss dit!
Men så säg, gott folk, kan ni svar på:
Är detta normalt, skall det vara så?

Måste vägen till Curacao gynga så?
Kapten ursäkta jag sjynga så!
Puts väck min sömn till sista uns
bland utspilld genever och tummelduns.
San blas chibidarra! Uh! Kränga hit!
San blas chibidarra! Uh! Slänga dit!
Banan inte vänta så skynda på!
Mot Curacao! Låta gyngan gå!

Från morgon till middag vi sätter i
oss rader av godaste rätter, vi.
Ack, smörgåsbord ifrån höga nord,
så läckert med massor av fetter i!
I magarna mötas all denna mat,
som förut har legat på skilda fat.
Utur roquefortost titta rädd mikrob
och fråga passerande aladåb:

Måste vägen till Curacao gynga så...

Dock är vi ej först med vårt brydda rop,
låt vara vi gynga i nitton knop.
Berömda män ifrån länge sen,
jag ser dom i andanom allihop.
Jag ser hur dom svor över varsin logg,
från Whisky da Gama till kapten Grogg.
och Columbus röt ur historiens skägg:
Ge fan i å' stör mej! Jag staplar ägg!

Måste vägen till Curacao gynga så?
Kapten ursäkta jag sjynga så!
Puts väck min sömn till sista uns
bland utspilld genever och tummelduns.
San blas chibidarra! Uh! Kränga hit!
San bals chibidarra! Uh! Slänga dit!
Vår destination är en hemlighet,
vart vi far vår Herre Salènast vet!
Banan inte vänta så skynda på!
Mot curacao? Låta gyngan gå! (Borneo, Luleå, Umeå.... ?)
Låta gyngan gå!