Inga-Lill

Å tänk vad skönt det är att bo på landet
när man e gammal å behöver ro
Jag tycker synd om de som inte kan det
och tvingas att i stadens myller bo

Å är man tyst å still och heter Inga-Lill
då får man som man vill och tiden räcker till
Å tänk vad skönt det är att bo på landet
när man e gammal å behöver ro

Sen posten ägnats utlokalisering
så slipper man gå dit och stå i kö
Dom vet väl ändå med telegrafering
ifall man skulle sjukna in och dö

Och äntligen har dom lagt ner butiken
där slapp man från en annan motighet
Man slipper bli förbannad och besviken
att inte osten finns i plastpaket

Jag reser in till stan när jag ska handla
det är en svår och spännande bedrift
Att sig till ung och djärv turist förvandla
som står vid vägens kant och tigger litf

Å är man tyst å still och heter Inga-Lill
då får man som man vill och tiden räcker till
Å tänk vad skönt det är att bo på landet
när man e gammal å behöver ro

Visst är man kanske lite isolerad
och saknar människor av kött och blod
Men man är ändå rikligt kompenserad
av trettio tumman stor som en komod

Och varken katten eller jag befarar
en hastig död i hunger eller svält
En fyrahundra liters box bevarar allt käk
som jag från staden har beställt

Å är man tyst å still och heter Inga-Lill
då får man som man vill och tiden räcker till
Å tänk vad skönt det är att bo på landet
när man e gammal å behöver ro